VÄLKOMMEN TILL KIRKUKS HEMSIDA                                           

                      KERKÜK  är i turkmenernas hjärta

               svenska politiker glöm inte att Kirkuk är turkmensk        

               KIRKUK ÄR TURKMEN IRAKIERNAS HUVUDSTAD

                            VI TURKMENER AVSTÅR ALDRIG FRÅN KIRKUK

      icke representerade nationer och folkets organisation       på engelska       senaste nytt

 U.S.A UT UR  İRAK    NYHETER  bilder    Vad betyder KURDISERING?

      KURDER UT UR TURKMENELI bl.a. KIRKU                                                                     

                                             Stoppa amerikansk och kurdisk aggression i staden TALAFER

VI VÄNTAR TURKIETS MEDVERKAN

 

IRAKISKA TURKMENSKA FRONTEN FYLLER 12 ÅR

                                                         

                                            Dr. Saadettin Ergeç                                         KARİKATYRER

                                     irakisk turkmensk ledare
irakisk turkmensk front partiet        TÜRKMEN FM

TÜRKMENELİ                             01_acangul_pembe_www.mynet.com.gif

 

TURKMENELI är ett landskap i Irak de flesta befolkningen är turkmener , det börjar från Talafar i norr till Mendeli i söder. Inkluderar stora städer som ERBIL MOSUL DIYALA och KIRKUK är TURKMENELIS huvudstad.

                                                        

KIRKUK ÄR EN TURKMENSK STAD

   

turkmensk tv sänds från KIRKUK

 

Efter arabisering kommer kurdisering i staden Kirkuk            

Det var efter Saddams fall staden Kirkuk blev ockuperad av amerikanska trupper ock kurdiska rebeller. Turkmener och kristna lever under hot i den olja rika staden. Kurder har strömmat från Iran Turkiet Syrien till staden allt görs för att ändra stadens demografi och topografi. Staden ursprungliga befolkning turkmener lever som främmande i egna hemstad . 

Oljan var den största orsaken till all dessa problem.

Enligt världens största uppslagsböcker bevisar att staden KIRKUK "KERKUK" var och är TURKMENSK.

1- The New Encyclopedia Britannica    micropeadia  1992 volum 6   (15) femtonde edition

Chicago   1992  .

2- Encyclopedia  JUDAICA  volum 10 sidan 1048 - 1049 .

3- Merriam Webster's Geographical Dictionary  third Edition .

Tyvärr är det sant att de av USA:s allierade som har den starkaste förankringen är de kurdiska ledarna Barzani och Talabani. De utnyttjade situationen för att få kontroll över Kirkuk, som är en till majoriteten turkmensk stad, samt andra platser. Många araber har blivit utestängda, deras hus konfiskerade och nu bebodda av kurder med ursäkten att de drabbade är Saddam-lojalister. Men även där förändras situationen.
- Å ena sidan växer en extremistisk islamistisk rörelse i de kurdiska bergen, som vägrar samröre med USA: Idag håller de fortfarande fast vi idéer som att tv-apparater inte bör tillåtas. Men man kan vara säker på att med tiden, i takt med det växande stödet de får, kommer de att bli tvungna att anta mer realistiska åsikter. Å andra sidan växer ett moderat islamskt parti som också innefattar kurder fram i Kirkuk- och Mosul-områdena, där befolkningen är blandad bestående av araber, turkmener, kurder, kaldéer och andra. Vi hoppas att de kommer att samarbeta med den politiska motståndsfronten eller till och med bli en del av den.
Kan du utveckla din uppfattning om situationen i Kirkuk?
Befolkningen i Kirkuk kommer inte att acceptera ett kurdiskt styre i staden. Den består av många nationaliteter och de kan bara leva tillsammans som jämlikar i ett fritt Irak som garanterar deras rättigheter. Det är till exempel inte acceptabelt att de flesta skyltar med arabisk text tagits bort, liksom många av de turkmenska. Amerikanerna har installerat ett helt oproportionerligt system med "etnisk representation" som de kallar det, som i verkligheten koncentrerar makten till kurdiska fraktioner. Kurder, araber, turkmener och kaldéer har lika många platser.
- Men hur kan kaldéerna som bara består av två eller tre procent av befolkningen, ges samma vikt som turkmener med över 50 procent? Dessutom godtar varken turkmenerna eller araberna de som utsetts till deras representanter. Demonstrationen nyligen mot det amerikansk-kurdiska styret i Kirkuk är bara det första tecknet

Turkmener demonstrerar i Kirkuk                                           

 

 
Hundratals turkmener demonstrerade på söndagen i den irakiska oljestaden Kirkuk i protest mot vad de kallade försök från kurder att ta över staden och införliva den administrativt med kurdiska dominerade norr.

- Demonstrationens mål är att tvinga den irakiska regeringen och världen att lyssna till de irakiska turkmenernas röst och göra dem uppmärksamma på kurdernas ständiga försök att dominera staden, sade en organisatör.
- I dag demonstrerar vi fredligt, men i morgon använder vi kanske våld för att köra bort dem från vår mark, sade Rasul Zein al-Abidin från Iraks turkmenska front.
De tre senaste dygnen hade då rapporter kommit om att kurder i Kirkuk har inlett en offensiv för att erövra arabiska och turkmenska bostadsområden i Kirkuk där kurder säger sig ha levt förut. Saddam Husseins regim körde bort dem från dessa stadsdelar, hävdar de.

De tre stora grupperna i Kirkuk, kurder, turkmener och araber, är alltmer fientligt stämda inför en folkräkning den 12 oktober då myndigheterna undersöker stadens befolkning. Resultatet kommer att bli viktigt när Kirkuks framtida status bestäms.

Turkmenerna hävdar att de utgör 13 procent av Iraks befolkning om 25 miljoner. Det skulle göra dem till landets största folkgrupp näst efter araber och kurder.

Strax norr om Kirkuk börjar de tre provinser som 1991-2003 utgjorde det självständiga irakiska kurd dominerade norr. Kurderna, som är rikt företrädda i den nya statsledningen, vill införliva Kirkuk med kurd dominerade norr , vilket har väckt motstånd från araber och turkmener.

Turkiet vill uppträda som skyddsmakt för turkmenerna i Irak och har visat sin ovilja mot förslag om att se Kirkuk införlivat med kurd dominerade norr .
 

 

Iraks framtid synas i Kirkuk

Dagens lokalval i den oljerika staden Kirkuk utgör ett skolexempel på vilka problem ockupationsmakterna USA och Storbritannien har framför sig i den politiska återuppbyggnaden av det multietniska Irak.

I dag ska stadsfullmäktige utses i Kirkuk, vilket har fått motsättningarna att flamma upp mellan stadens kurdiska, arabiska, turkmenska och assyriska befolkningsgrupper. Av stadens nya styre kommer 144 mandat att utses av den amerikanska ockupationsstyrkan medan 156 väljs av representanter för kurderna, turkmenerna, araberna och de kristna assyrierna. Kirkuk ser därmed ut att bli ett irakiskt pilotfall. Stadens nya fullmäktige kan i bästa fall tjäna som modell för hur en fredlig samexistens mellan Iraks olika folkgrupper kan byggas upp - eller alternativt bli ett avskräckande exempel på hur svårhanterade de etniska konflikter är i Irak efter Baathregimens kollaps. - Lyckas vi få det att fungera här, med all den historia som finns här, kan vi få det att funka var som helst, förklarar den amerikanske armémajoren Jeff Cantor för Washington Posts utsända i Kirkuk, Iraks oljerikaste stad. De senaste dagarnas sammanstötningar talar mer om djupnande konflikter än om gott grannskap. Minst 26 personer har dött i sammandrabbningar i Kirkuk och grannstaden Hawijah. Gatustrider mellan arabiska och kurdiska ungdomar, beväpnade med påkar och knivar, skördade tio dödsoffer och ett 40-tal skadade i veckan. Uppgifterna går isär om vad som orsakade gatuslagsmålen. Enligt arabiska källor ska kurder ha slitit kläderna av en arabisk kvinna, vilket är en oerhörd skam i en hederskultur. Kurder hävdar för sin del att det var arabiska Baathpartister som provocerade fram gatustriderna.

Kirkuk hålls i dag av kurdiska polismän i samarbete med amerikansk militär, men området är ingalunda "säkrat" av den amerikanska ockupationsstyrkan. När 400 amerikanska armésoldater nyligen skulle söka efter "Baathpartister, kriminella och vapengömmor" i Hawijah hamnade de i bakhåll. Washington Post rapporterar om "intensiva, fokuserade och organiserade" eldstrider som pågick i 45 minuter och lämnade 16 döda irakiska rebeller efter sig och en sårad amerikansk soldat.

Rivaliteten kring Kirkuk handlar både om oljan och om den privata äganderätten till hus och hem. Kurderna gör politiskt anspråk på staden och förväntar sig att den ska tillfalla en nordlig kurdiskdominerad delstat i ett federalt Irak. Detta vill stadens turkmener och araber - som båda hävdar att de utgör stadens majoritetsbefolkning - förhindra. Också de kristna assyrierna hyser misstro mot kurdernas maktanspråk. Den etniska konflikten förstärks av den arabiseringspolitik som bedrevs av Saddam Husseins Baathregim. Under den tidigare diktaturens etniska rensningskampanjer i norra Irak drevs kurder ur sina hem, vilka togs över av hundratusentals araber som flyttades norrut. Många av de tillflyttade var utblottade shiitiska bönder från södra Irak. Därmed blossar en välkänd konflikt upp i Kirkuk: vem har rätten till husen, de som bor där nu eller de som en gång drivits ut därifrån?

Hur de regionala gränserna kommer att dras i ett framtida och sannolikt federalt Irak är ännu oklart. I denna fråga har Munther al-Fadhal, irakisk civilrättsexpert, en nyckelroll. Munther al-Fadhal, presenterad tidigare i SvD, har denna vår utsetts av de irakiska partiernas paralplyorganisation att leda arbetet med att skriva en ny författning för Irak. Munther al-Fadhal har sitt hem i Stockholm, men arbetar nu från USA:s östkust i nära samarbete med Bushadministrationen. - Min option är att Kirkuk ska tillfalla en nordlig region i Irak, men hittills har vi inte haft tillfälle att hålla något möte om en ny irakisk konstitution, säger Munther al-Fadhal till SvD. Själv väntar han otåligt på att en irakisk övergångsregering ska upprättas. Munther al-Fadhal bekräftar att han har blivit tillfrågad att bli justitieminister i ett interimistiskt styre, men säger att han har tacka
t nej till erbjudandet.


 

          

KIRKUK ÄR TURKMENSK och ÅTERSTÅR TURKMENSK  

                                                                        01_acangul_pembe_www.mynet.com.gif  05_baslik_www.mynet.com.gif

                                                                                                    

       

                                                                               Glöm ej armeniernas folkmord mot Azerier

                                                     Armenien UT UR  AZERBAJDZJAN

                                                                                                                                                      

NÅ OSS

                                                 kontakta oss